Dagen efter en misslyckad första dag

Ja alltså jag ar rökt idag. Är ett as, fy fan.

Nu ska jag ringa min kompis och berätta det här, att det är lite kört.

Men skam den som ger sig. I helgen kör jag igen, på fredag rättare sagt.

då blir det THE END.

Dag 1

Jag är kanske det största aset någonsin.

Började okej. Första dagen är alltid okej, man är peppad och lite halvhög bara på tanken på ens nya rökfria liv.

Gick till jobbet och fokuserade på det. Göra latte, mackor. Take away eller sitta är. Påtår på det, ja visst!

Sen vid lunch, jävla rusch och jävligt lämpligt av mig att skylla på den. Snodde en cigg av min arbetskamrat vid tolv.

Men inte gav jag väl upp. Nej inte då. Kämpa på, vidare. Bakade chokladkaka och underhöll min syster och mamma med min stora ångest. kämpa på, nu har du klarat en timme till!

Men jag kommer hem. Går med bestämda steg utan att egentligen bestämt mig.

Köpte cigaretter, ja det gjorde jag. Nu sitter jag här och är ett as. Ett stort illaluktande as.

Men det är inte slut än. Nej jag ska sluta röka om det så ska bli det sista jag gör.

here we go again

Jag är asbra på två saker.
1. starta bloggar
2. röka cigg

Om fem och en halv månad fyller jag tjugofem. Ser för visso ung ut men faktum är att allt talar för att jag bara kommer bli äldre. De sorgligaste jag vet är äldre som röker, de ser så olyckliga ut. Jag vill inte bli sån. Hade hela tiden tänkt att jag skulle sluta när jag fyllde tjugo, när jag blev tjugo tänkte jag sluta när jag blev tjugotvå eller tjugotre.

Nu är jag alltså halvägs till trettio. Det är inte hållbart. Jag slutar nu.

Har slutat förr så jag vet vad jag ger mig in på. Kommer kanske dö av abstinens och ångest men om jag inte gör det så kommer man kunna följa spektaklet här.

Planen är att blogga mig ur skiten.

Om exakt en minut ska jag andaktningsfullt röka min sista cancerpinne. Sen sova. Imorgon börjar det. Shit va bra jag är!